Tittade noga på mina odlingar på balkongen och ser plötsligt flera potatisgroddar sticka upp. Och det där tunna gröna strået kanske är ett av de väldigt många men gamla morotsfröna som grott. Nå, jag har misslyckats med morötter tidigare.
Sliter med att begripa en iPhone. Lyckades att swisha i går kväll. man hör om personer som har gett upp, men ”branschen” (inte bara i Sverige) säger att en mycket stor andel av befolkningen har en smartphone. Men man kan ju lära sig nästan vad som helst bara man vill eller har tid…
Läste Lena Anderssons krönika i SvD där hon numera skriver. Hon sågar journalistkåren för att den svikit i klimatfrågan. Strongt gjort! SvD medger ej kommentarer som DN men hennes krönika sägs ha uppmärksammats. Bland annat av Björn Wiman, DN:s kulturchef, som får en ny chans att vara ute och cykla igen. Bildad som han ändå är, lyckas han i sin respons nämna Ludvig Holberg, som i Norge anses vara norrman. Som man ser här.
Holberg hade åtminstone i början av sitt liv en ganska tufft omväxlande levnadsbana ser jag.
En annan person jag som läst om i böcker om är den amerikanske raketpionjären Robert H Goodard. De bilder jag då såg visade rätt enkla grejor på vischan, en entusiast utan något stort företag bakom sig tänkte jag.
Bilden är från 1926 då Goddard var 38 år och arbetade som lärare. Han hade lyckats hitta några finansiärer, Smithsonian t ex. Det här är den första vätskedrivna raketen som nådde 12 meters höjd. Raketdysan (”motorn”) sitter högst upp, nedtill finns resten av ekipaget med tankar för flytande syrgas och bensin. Mer att läsa finns här.
Men han blev omsider framgångsrik och hyllad. 214 patent, har gett namn åt NASA:s och andra rymdflyginstitutioner och mycket annat. Skapade en gång den första vätskedrivna raketen och hade kontakt med och stöd av personer som Doolittle och Lindbergh.
Han hade att kämpa hårt mot sjukdom men kan knappast ha varit så präktig som man lätt får intrycket av i den mycket omfattande Wikipediaartikeln. Det nämns dock att Goddard kunde vara besvärlig att ha att göra med. Han hade vissa dåliga erfarenheter av journalister sägs det.
En helt annorlunda bana hade då en annan raketflyggestalt, tysken Wernher von Braun. Wikipediaartikeln om honom är om möjligt ännu längre. Och endast en liten del därav beror på hans intresse för kvinnor, som till exempel ”He later had a succession of affairs within the secretarial and computer pool at Peenemünde.” (Computer betydde tidigare, före datorernas intåg, räknebiträde.)
Bilden är från Wikipedia som ger namn på de avbildade. Walter Dornberger står just i vänstra kanten. Här en bild när spelet var slut . Båda gjorde senare karriär i USA och von Braun skymtade ofta i media minns jag från min svenska horisont.
Tom Lehrer ger i sin sång om Wernher von Braun en rättframt sarkastisk bild. Observera hur han rimmar ”nazi – schmazi”, vilket sägs vara ett sätt att på jiddisch uttrycka ironi och hån.
Om raketer kan man läsa på många ställen. En överblick av rymdraketutvecklingen internationellt finns hos Wikipedia och om tidig tysk utveckling kan man läsa här.
På Svensk Flyghistorisk Förenings forum diskuteras valet av benämningen SK 40 på det nyligen valda skolflygplanet Grob G120TP. Många olika relevanta principer luftas i de olika inläggen.
Bilden ”lånad” från en svensk militär sajt men är säkert en reklambild från tillverkaren.
Själv har jag inga bestämda synpunkter; de som yttrat sig har ofta goda skäl för sina olika synpunkter och principer. ”Om ni inte gillar mina principer, har jag andra att föreslå” som en känd skämtare sagt.
Men det är litet jobbigt att Tp 47 är Catalinan medan Tp 97 är vad som överallt i världen gärna kallas C-47. För att inte tala om alla transport- och signalspaningsplan som är baserade på typer med kända civila namn. Många tycker att benämningarna är inkonsekventa; här en kommentar i Wikipedias Vampire-artikel för kalenderbitare: Observera att Vampire i svenska flygvapnet aldrig fick någon annan beteckning med annat prefix än bokstaven J, oavsett användning.
Minns hur en svensktalande finländare en gång en kylig majhelg 2003 vid ett besök i Helsingfors/Malmi med Daisy tog sig tid att presentera planen på Vanda-museet för mig. Avslutningsvis skulle han artigt säga något om svenska plan. Joo, det var svårt att lära vad de ”hemgjorda” namnen stod för; hur vet man vad en S 16 är? (Caproni 313 säger då mer för den flyghistoriskt kunnige). Medan i Finland ”en Gladiator var en Gladiator”!
Synd förresten att vi i Sverige inte har någon ”Hansa” bevarad, en långlivad typ. Nå ett tag fanns denna lekmaskin vid Tekniska Museet.
Att benämna militära flygplanstyper är inte lätt. En svensk flygintresserad vet vad en S 16 var (eller en Sk 16) men en amerikan, fransman eller vilken utlänning som helst är ganska ställd. Så enkelt är det inte. Råkade se denna formulering i Wikipedia; kanske den är riktig: Detta gjorde att flygplansmodellen behöll sitt nummer oberoende på dess roll, här B 16, T 16, S 16 och Tp 16, vilka troligtvis skulle fått beteckningarna B 7, T 3, S 15 och Tp 12 i det föregående beteckningssystemet.
Jag ”forskade” och fann några intressanta texter att läsa om finska och andra principer för benämningar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Finlands_flygvapen
https://corporalfrisk.com/2015/05/22/corporal-frisks-guide-to-how-to-spell-aircrafts-correctly/ En trevligt skriven text, kanske det som sägs om svenska benämningar inte är helt riktigt, men detta visar att det svårt att förstå andra länders förutsättningar och principer.
https://web.archive.org/web/20090427142504/http://www.ilmavoimat.fi/index_se.php?id=709 Ett exempel på hur Finska flygvapnet officiellt skriver/skrev riktat till allmänheten: ”F-18 Hornet ersatte Mig-21BIS och Saab Draken planen.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/De_Havilland_Vampire Ambitiöst!
https://www.af.mil/News/Article-Display/Article/2346441/secaf-unveils-new-eseries-classification-in-nod-to-departments-digital-future/ Verkar litet flummigt. Men man är ju van vid att ofta förekom X före flygslagbokstaven för prototyp/motsvarande.
Sudden