Det är hög tid att göra något på bloggen. Har senaste tiden haft annat i huvudet och har bl a ofta varit ofta på Facebook och följt nostalgigruppen ”Det gamla Stockholm” som gav mig anledning att kommentera om flyg. Skarpnäck, Bromma och Lindarängen kom då upp. Och det fanns förstås mycket annat än flyg att säga något om.
Facebook har sina goda sidor. Det går snabbt och man får ofta positiv respons (d v s gillanden). Långa trådar men med kort liv och det blir snart svårt att greppa vad som sagts tidigare (ja t o m att hitta sina egna kommentarer) och att undvika dubbleringar. Samtidigt är inläggen korta och ofta ”grunda”. Men det finns både specialistsvar och mer personliga minnen typ ”där bodde min moster”.
När Lindarängen var på tapeten skrev en kvinna att hennes far haft en verkstad för flygplanunderhåll på Lindarängen: Under åren 1931 – 1942 bedrev min pappa egen verkstadsrörelse i flygbranschen under firma Wettergrens Flygreparationer vid Lindarängen.
Jag visste att tecknaren och formgivaren Björn Karlström som mycket ung jobbat i en verkstad på Lindarängen och googlade på båda namnen. Och denna intressanta presentation av en ung Karlström fann jag då i tidningen Looping nr 8, 1952, sid 18. Här ett självporträtt därifrån:
Positiv respons fick jag också: ”Tusen tusen tack för den fantastiska länken! Jag har i min ägo ett antal tavlor ritade av Björn Karlström. De betyder oerhört mycket för mig.” Blev smått nyfiken på hans tavlor; knappast bara flygplan föreställer jag mig.
Karlström fortsatte livet ut att göra flygplanritningar och dito teckningar och för de flygintresserade är han mest känd för detta men han sysslade också med formgivning av bl a mopeder och bilar för Nymans, Saab och Scania-Vabis. Denna ”Autoped” från Nymans i Uppsala var formgiven av honom. Den såg nog litet annorlunda ut genom åren; olika motorer och ibland remdrivning. En tidig typ av motor som förekom kunde komma in i en ”andra andning” och nå nästan den dubbla tillåtna farten läste jag någonstans:
Bilden är tagen för på dagen precis 15 år sedan, alltså 2 juni 2002, vid startplatsen på Riddarholmen för en kortege av bilar, motorcyklar och mopeder. Kallad Gärdesloppet (en ”simulerad tävling” ägde sedan rum på Djurgården men det var primärt ”show” (bildgoogla på ”Gärdesloppet”). Jag såg också en Nymans Saxoped, med motor från tyska Fichtel & Sachs, precis en sådan som jag hade. D v s denna var treväxlad medan min hade bara två. Jag försökte tala med ägaren men han var inte så road av det minns jag. Han kanske var nervis inför starten.
Karlström var visst involverad i alla Nyman-mopeders utformning. Det fanns några verkligt raffiga saker.
Passar på att visa två bilder till inför starten av kortegen/rallyt:
Det gäller minsann att ha stil! Stil, på sitt sätt, har denna SS-buss. I mina ögon i alla fall; så såg bussarna ut i min stockholmsbarndom i slutet på 40-talet:
Tillbaka till Björn Karlström; här finns en intervju med Björn Karlström (sid 24) och flera av hans verk omnämns och visas, inte bara mopeder och bilar. Intervjun gjordes 2005, ett halvår innan han avled den 9 februari 2006. Här är minnesord publicerade i april 2006.
Känt är också hans samarbete med modellflygaren m m Sigurd Isacson, se denna bild (lånad från Hobbyfolk nr 3/1949). Här ses de två med ytterligare en man känd inom flyget. Bilder från ”Papp-Isacs” memoarer, ”Äventyr och segrar med flyg, bil och båt”.
Här den Karlströmritade bygginstruktionen för Isacsons ”förfabricerade” Auster-modell:
Och så ritade han karikatyrer av flygplan för att hjälpa flyg- och luftvärnssoldater att identifiera flygplan. Bilder som nog mest uppskattades av flygnördar. Njut av beskrivningsspråket med dess speciella ord som exempelvis spolformad medan ord som fena och stabilisator inte förekom. Och visst, sidoroder och höjdroder är enklare, mera rakt på sak. Draken hade exempelvis ”rörformad kropp” samt ”kantigt bakåtlutande sidoroder”. Visste du det?
Karlström tecknade också serier med flygmotiv. Så här föreställde han sig Biggles:
Jag har läst otaliga Bigglesböcker, utan illustrationer, men jag tror inte det skulle ha förhöjt nöjet att få se hur han såg ut. Jag föreställde mig honom som spenslig och kortvuxen och lätt sur, särskilt senare i livet. Här en annan svensk tecknares, Stig Stjernvik (pseudonym) uppfattning om Biggles:
Inte heller vad jag föreställde mig när det begav sig.
Sudden
