Det är stökigt för närvarande. Men här är en julhälsning till alla läsare. Jag fann bilden från en amerikansk tecknad serie från 30-talet för många år sedan på en underbar modellflygsajt med bas i New York som jag inte kan återfinna, ingenting är ju för evigt. Men glädjens:
Lyssnade på en ekonomireporter i radion som kommenterade att det nu enligt någon instans var väldigt uppåt vad gäller Sveriges ekonomi. En kontrast till de eländesprognoser vi senast hört om horder av flyktingar som bara kostar pengar att ta hand om. Nej det var alltså tvärtom!
Ungefär i alla fall.
Om vår vanliga fysiska verklighet är vi ganska överens. Trädens grenar viftar för att det blåser och det blåser alltså inte för att trädgrenarna viftar fram en blåst. Men vad gäller ekonomi är det ofta oklart vad som är orsak och verkan. Några anser exempelvis att om folk tjänar mer kan de köpa mer och därigenom få industrin att producera mer; hjulen snurrar på. Andra menar att om folk tjänar mer har industrin inte råd att hålla verksamheten igång utan avskedar sina anställda..
Detta medför att en ekonomijournalist alltid har något att säga. Han/hon kan välja antingen den ena förklaringen eller den andra för sina spådomar. Hur det än går för folket så klarar sig ju journalisterna med hedern i behåll. I varje fall avlöningen.
Spågummor hade kristallkula. Eller man hällde smält bly eller tenn i vatten och försökte ”tyda” de former som metallen stelnade i. Fortfarande förekommer ordet ”kannstöperi” för osakligt funderande. Politikers, ekonomers och ekonomijournalisters prognoser är ju givetvis av högre halt! För att citera en person som de flesta tycker är rätt klar i knoppen: Det handlar verkligen inte om några vanliga kannstöperier av det där slaget som vi dagligen möter inom den politiska praktiken. Tvärtom så vilar min information på en gediget saklig grund. Härom natten – mitt i mellan dröm och dvala – fick jag nämligen ett varsel från den andra sidan som var både övergripande och detaljerat.
Bilden av figurerna av stelnat tenn/bly är lånad härifrån. Företeelsen förekommer tydligen ännu i Finland och Tyskland. I många avseenden ett högt utvecklat land men obskyra idéer om hälsovård och annat finns kvar; här en artikel. Man kommer att tänka på Rorschachtestet.
Nej bort från ”ekonomivetenskap”och annan vidskepelse till den sköna ärliga naturvetenskapen där flygande vingar faktiskt kan se ganska olika ut. De behöver inte ha bakåtsvepta vingar för att erbjuda stabiliserande ytor långt bakom tyngdpunketen som Hortenbrödernas vingar, NASA:s studie ”Prandtl” eller Northrops projekt på det sena 40-talet. Man kan försöka klara sig med en rak ”planka” med en självstabil vingprofil (”S-formad”) som Jim (John) Marske gjort i ett antal konstruktioner. Här en tidig Marske-profil:
Här ses en lätt knubbig Marske Pioneer IId från Wikipedia:
Den flög för första gången 1968. Bästa glidtal 1:35 vid 97km/h påstås det Det var inte dåligt på den tiden om jag minns rätt. Konceptet har utvecklats vidare och blivit mer ”elegant” som framgår här och här (om det funkar för alla).
Fast jag vet ändå inte jag. Jag är rädd att sådana ”plankor” kan tumla runt eller ”ha sig” i tipp-led och det har ju även hänt även med i längsled mer utsträckta flygande vingar, alltså sådana med pilform och även med en planform som Saab Draken. De intresserade kan försöka hänga med i denna berättelse med namn som Brochocki och Kaplan. Sök där på ”tumble”.
Sajten TWITT (The Wing is The Thing) är flygande ving-entusiasternas sajt.
Charles Fauvel har med sina konstruktioner inspirerat Marske. En av Fauvels konstruktioner var AV-36:
I Sverige fanns en Fauvel AV-36 som en tid flög på Skarpnäck, där jag några gånger såg denna litet rumphuggna skapelse i luften. Man kan läsa om den och dess byggare Stig Engström i segelflygveteranernas tidskrift SVS-nytt nr 2/2014. Ur artikeln har jag klippt en bild:
Jag har inte läst något om planets egenskaper men hörde en gång en analytiskt lagd segelflygare (teknolog) berätta att om man låg snett i släpet och försökte rätta till detta med sidrodret som man brukade göra, blev resultatet att man hasade ännu mer åt sidan! Denne person förklarade även varför tumvantar var bättre än fingervantar när det är riktigt kallt. En del saker minns man!
Stig E blev också kunnig i att göra huvar till segelflygplan som på hans tid ofta saknade huv (som Grunau Baby gjorde) eller hade en ganska dålig sådan. Detta är det primära ämnet för Thorsten Fridlizius artikel i SVS-Nytt nr 2/2014.
På den amerikanska sajten ”Nurflugel”, alltså ”bara vinge”, en amerikansk reverens till de tyska pionjärerna, kan man läsa mycket om flygande vingar. Sajten drivs av en entusiast Doug Bullard, som dock länge även haft andra intressen i livet.
Sudden, som inte behärskar konsten att ge bilder och bokstäver en lämplig storlek
