…för att citera Olle Carle, signaturen Cello.
Tittar på nyheterna i TV då jag plötsligt får se en katapult av klassisk medeltida typ användas vid en demonstration i Kiev. Googlar litet och finner en rysk sajt som nog har en annan syn på utvecklingen Ukraina än vad våra svenska medier har:
Nyligen skrev jag litet om dessa utdöda katapulter och så får jag se en sådan i skarp användning i nyhets-TV! Utvecklingen går fram och tillbaka med stormsteg som min förste chef sa en gång. Man kan också se det som exempel på hur allt hänger samman eller på s k ”underliga” sammanträffanden.
Nyligen skrev jag också om ”katapulterande stolar” i kommunalhuset. Jag har nyligen börjat gå i en s k ”Artrosskola” och där var vid ”antagningsproven” förmågan att ta sig ur en stol utan att ta armarna till hjälp viktig att bedöma och där spelar stolshöjden en stor roll.
Jag har märkt hur på sistone knälederna har blivit sämre och sämre, antagligen orsakat av jag rör mig för litet. Knäna (och det begränsade ”flåset”) har känts av vid den upprensningsaktion jag startade för några veckor sedan i min lilla lägenhet. Många saker hade samlats och man borde kunna stuva dem på ett bättre sätt tyckte jag. Att slänga saker kändes alltför radikalt; det är ju ändå på sätt och vis en del av en själv. Och det blir förstås mer och mer med tiden. Det finns fantastiska exempel på de mängder av ”onödiga” sparade saker man finner i en avliden åldrings hem.
Naturligt är att ofta behövda saker tenderar att med tiden samlas i en och samma låda oberoende av någon annan logik. När jag på Nyårsdagens förmiddag så drog ut lådan alltför långt spriddes föremålen över köksgolvet. Så diskret kan inspirationens gudinna alltså ge sina tecken!
Nu är jag nästan färdig med omsorteringen, som snabbt spred sig över hela bostaden. Jag har redan ett par gånger måst leta flera minuter efter något som nu finns på ett mer ”logiskt” ställe än tidigare. Men jag lyckades till sist!
Ovan en vacker bild från Forsviks industrimuseum norr om Karlsborg, vid Göta kanal och rätt nära Flugeby-fältet. Jag hade svårt att få grepp på hur läget nu är för denna museisatsning men denna film, om än ganska enkel, kan i alla fall få oss att se fram mot sommarens fröjder. Tänk vilka häftiga nöjesbåtar det nu finns, annat var det förr. (Schabrak kunde man kalla sådana båtar om inte en socialdemokratisk försvarsminister redan använt termen, då för vår marins stolta fartyg. Han hade ju en egen strand han. )
Nå, man hittar mycket. Det är närmast en synd att slänga gamla nummer av den välgjorda och förföriska tidningen Nostalgia, men man kan inte spara på allt. SFT och Aeroplane Monthly får räcka. Och förstås sådant jag spart sedan länge, flygklubbens lilla blad och Flygrevyn exempelvis (dock tyvärr med stora luckor). Och så massor av böcker, av vilka man glömt några som verkar intressanta och därför läggs fram inom synhåll för läsning ”senare”. Därtill två f n oanvända datorprintrar, jag klarar inte av bläckpatroner eller kolpulver. Men det finns tydligen dom som kan. Så kläder som aldrig kommer att användas mer, jag har bl a vuxit ur dem.
Något jag sparat på var vadderade kuvert och ”kartonger bra att ha”. Det är ju irriterande om man inte har ett lämpligt kuvert liggande utan måste kila och köpa ett. Till slut blev det en stor och skrymmande samling om ca 60 st kuvert. Jag slängde nu nästan hälften av denna hög och kände mig som en miljömarodör som inte återanvänder fullt brukbara kuvert. Min årliga användning av vadderade kuvert kan numera räknas på ena handens fingrar.
Säcken på bilden nedan var en av de saker jag tog hem från jobbet där jag ibland fick dokument o d från ITU i Genève, försändelser som kunde väga några få kilon, men det var väl praktiskt med en enhetssäck:
Säcken har även fungerat som jultomtesäck.
En sak jag också fann bakom TV:n var ”pissebarometern” nedan, som jag länge haft liggande där efter några år på en bokhyllegavel där jag ville ha annat, det kom till varje jul ett nytt foto av barnbarnet Jesper. Flaskan verkar otäckt skör och jag har efter 25 år ännu inte lärt mig hur man gör fästhål i betongväggar utan har använt hål som redan fanns och andra knep. Över huvudänden på min säng hänger dock en ganska tung Lars Jonsson (föreställande skärfläckor) vilket får mig att minnas en drastisk poäng i en TV-version av Slas ”Vem älskar Yngve Frej” och med Janne”Loffe” Carlsson. Eller minns jag fel?
Kaffebryggaren är köpt i Sickla affärscentrum och näverburken (för kaffe) är från Fatmomakke och det svedda minner om att Åsa hade gasspis. På köksväggarna sitter vackra vykort fastkletade som trillar ned då och då. Vill inte slänga något utan samlingen har växt. Snart finns det inte nog väggar kvar. Är taket en möjlighet kanhända?
Pissebarometern delades ut vid den avskedsmiddag som hölls 11 november 1992 på restaurang ”Claes på hörnet” på Surbrunnsgatan på Norrmalm. Vi var några som under året lämnat Telia Research och gått över till Teracom, eftersom vi arbetade med ny rundradioteknik. Jag har sparat fickalmanackorna liksom flygdagboken. Det ger stadga åt ens liv och trovärdighet vid historieskrivning.
Jag vill minnas att vi åt svartsoppa, det var ju Mårten Gås. Vår chef hette Claes och hade valt restaurant därefter, men han var inte skåning utan östgöte. Han hade bott i Mantorp och hade utanför sitt rum en utprintad karta över hur en satellitsignal fördelades över nordvästra Europa om man riktade antennen mot Mantorp. ”Boresight Mantorp” lät sinistert (men var ett vanligt uttryck när man specade täckningsdiagram.)
Claes berättade en gång att polska tavelförsäljare ringt på där hemma, hans far var anställd vid Saab i Linköping. Googlade nu på Claes, jo det verkar ha gått bra för honom även om han tydligen inte vill berätta alltför mycket om Telias problem med 4G eller vad det nu var.
En polsk tavelförsäljare ringde på min egen dörr en gång , en ung kvinna. Det var nu åtskilliga år efter järnridåns fall. Patricia sade sig vara en fattig student o s v, och jag kunde inte låta bli att köpa en av hennes teckningar. Många gillar ju katter och man kan ju åtminstone ha en bild av sådana på väggen tyckte jag:
Sudden
