Kul att pelargonierna jag har framför ögonen har fått en andra andning. Var ute på balkongen och sopade upp skräp. Det var på gränsen vad jag klarar av utan rullator, att sopa golvet och samtidigt hålla balansen är inte lätt.
Hittade igår plötsligt den ”knapp” i Paint som ställde om presentationen till det jag var van vid. Den fanns i en av otaliga flera menyer, slumpen förde mig dit. Menysystem är nog något för den yngre generationen, vi åldringar tryckte på knappar vi kunde ”överblicka”. Men många knappar kunde det bli. Om intryckningstiden därtill spelade en roll, kunde det hela bli ännu svårare. Att ställa om klockan i bilen krävde uppslagen instruktionsbok.
Min lilla DAB-mottagare är också svårhanterbar. Jag kan svära på att den spårar ur ibland. Knapparna arbetar jag febrilt då med att för att få det hela på rätt spår. De ska tydligen tryckas på i någon viss ordning för att det ska bli något. Ofta ger jag upp, jag lyssnar just bara på P2 och att den har halkat till knapp nr 4 och 5 kan jag väl stå ut med. Men när P1 nu helt försvann kämpade jag på i en kvart tills det blev bingo.
Det förefaller dessutom inte att finnas några DAB-sändningar, SR och Teracom har tappat sugen. Elaka tungor lär förresten ha sagt att Teracom tjänar mer på att sälja plats på sina TV/FM-master för andras radiobaserade tjänster än på rundradiotjänsterna.
Allt går att sälja med mördande reklam sjöng Ulf Peder Olrog: Fantastiskt ljud från DAB+-radio var som helst · DAB+/FM, digitalmottagare · 20 förinställningar med ett knapptryck · Hörlursuttag · Batteri- eller sladdriven …
Många batterier var det. Och ljudet är inte bara dåligt, det är svagt för min hörsel har försämras. Bruksanvisningen är på så många språk att bokstäverna måste bli små och nästan oläsliga. Jag fick lov att göra en mono-version som synes.
Nina Wormbs som skrivit akademiskt om svensk rundradiohistoria var den sista jag hörde som talade varmt för DAB. SR och Teracom tappade intresset. Hon exemplifierade tillgången till DAB-mottagare med denna apparat som fick mig att satsa en (liten) slant. Men motståndarna till DAB var många, man ville väl fortsätta tjäna pengar på reklamradio. Nu är Nina professor på KTH i teknikhistoria och DAB är just bara på väg i Norge, även om ”alla” tidigare satsat på DAB. Nu segas det i de flesta länder och krumbuktas. Rundradioföretagens EBU satsade på DAB men det finns starka andra intressen.
Sorgligt är det men ljudradion har nog förlorat i viktighet och man är nöjd med ett omodernt system som FM (och inom flyget ILS och VHF på analog AM). Billigast så.
Här en skön dikt om gammaldags radio, Fråga 1 i en tipsrunda:
Jag jobbade de sista åren före min tidiga pension vid 60 på Teracoms utvecklingsavdelning vid Medborgarplatsen och ibland samlades vi till ”utvecklingskonferenser” någonstans i landet. Vi sysslade med utveckling i Stockholm och Luleå (där man bl a sysslade med det som blev LuLIS och som ersatte det tidigare Lufor o d ). Vid sådana konferenser behövde litet avkoppling och jag snodde ihop frågor till en tipsrunda med 9 frågor Den första ser vi här ovan.
Frågorna hade Norrlandsanknytning, mötet var i Luleåtrakten vill jag minnas och chefen där gillade starkt diktaren Dan Andersson och även Hasse Alfredsons limerickar. Denna Dan skall ej förväxlas med en lokal Teracomchef i Sundsvall, också en trevlig man. Han ville en gång visa Höga Kusten vid ett möte, men det blev inget. Så den platsen uppsökte jag på egen hand och det var värt mödan men det var iskallt i vattnet.
”Dä tjep å knastre däri trättitalsradion”. Men med en kunnig medhälpare gick det. Och att kunna få in stationer långt bort ifrån var inte så dumt.
Tips-rundan, fråga 2:
Rätt svar är ”D”. Damen jag konverserar i Riddarhuset ingick i den brasilianska delegationen vid mötet och vi fikade senare i en mötespaus i Brunnsparken i Helsingfors. En kall dag i mars var det och hon svepte halsduken för munnen på vår korta promenad.
Senare sände hon mig detta kort från sina varmare hemtrakter:
På baksidan skriver hon att hon ville skicka mig brasilianskt kaffe via en svensk vän men det kom aldrig något.
Fråga 3:
Rätt svar är R. Man ser att det på den tiden gällde att klippa och klistra. Texten är inte fullständig. Sången och mer om Ronny Eriksson och Euskefeurat finns på webben. Min chef hade varit skolkamrat med Ronny.
Fråga 4:
Rätt svar är ”U”. Jag minns inte vilket foto som visades. Här ett annat foto av byggnaden, speciell för sitt ändamål. High-tech kombinerat med brittiskt ”upper class countrylife”. Också en symbol för den brittiska ”excentriciteten.” Toge jag upp situationer med trevliga engelsmän jag mött skulle det bli långt. En framstående excentriker hade en finskfödd hustru som satt i receptionen. Deras son Alvar gjorde värnplikten i Finland, utan att kunna tala finska. I denna bloggning nämns mot slutet en annan engelsman jag minns.
Fråga 5:
Rätt svar är ”N”: HD-Divine var en nordisk satsning på utveckling av HDTV bakom vilket stod bl a SVT, Televerket och Teracom och som bidrog starkt till dagens digitala TV.
En uppmärksammad presentation av HD-Divine-tekniken gjordes vid en stor mässa i Amsterdam 1992. Här ett suddigt foto av monterpersonal och styrelsemedlemmen m m Claes från Televerket/Teracom.
”Kalevi” är med på denna bild från 1982 med några viktiga personer i mobiltelefonens nordiska pionjärinsats. 
Fråga 6: Flygningen gick till Berlin. Jag måste säga att jag egentligen inte vet svaret. Symbolik – det är svårt det. Minns från tidiga Genèveresor att rökförbud angavs med en rund vit ”skylt” omgiven av en röd ring och med en (rykande) cigarett mitt i. Utan något rött tvärstreck över, vilket nu är vanligt. Strunt samma, men så här ser en Fokker 50 ut.
Fråga 7: Rätt svar tyckte jag var”I”.
Fråga 8:
Tjusiga ord och ödesdigra ord. Vägkorsningar medger dock tre val. Rätt svar är ”D”.
Fråga 9:
”O” är rätt svar. Om ”Krivo” har jag skrivit på många ställen i min blogg. Han sa på skoj ”nämn nu inte för dina landsmän att jag kommer från Poltava”. Han gillade skarpt Esping, och lär ha föreslagit på allvar att Sverige borde resa en staty över honom.
Här en annan radiostaty, rysk som man kanske förstår, utanför ITU:s gamla byggnad i Genève.
Sudden