I en viss otålig väntan på att Eva skulle få svampstuvningen klar (här början av processen), med kantareller köpta på Fyristorg i Uppsala, plåtade jag i går av min lätt slarviga dukning av matbordet på balkongen hemma i Handen:
Från vänster ser man ett karottunderlägg som min hustru Ingrid en gång hade med sig i boet 1964. Efter en krasch är kakelbitarna ihoplimmade med kontaktlim. Det ser med förlov lätt sjaskigt ut, men det lönar sig desto bättre att tvätta av det då och då. Man ska ta tillvara alla tillfällen till ljusglimtar!
Jag är ingen öl-älskare men eftersom jag är född i Gävle (liksom Eva) blir det ”Norrlands guld”. 2,8 % duger gott för mig.
Köttbullarna är från Scan men jag har stekt dem själv. Likaså har jag kokt potatisen själv, och de flesta i denna bytta är nog även från min egen ”balkongfarm” som jag nyligen hastigt bestämde mig för skörda. Det verkade nämligen som möss eller råttor grävde i mina murbruk-pytsar. Eller om det var trast-slynglar eller skator. Skörden blev dålig i år, utbyte 1:1, men jag brukar nå det dubbla. Morötterna har ätits upp av några av dessa söta djur i vår natur. Här vad jag lyckades rädda:
Bönorna har visat en sämre lust att nå mogen ålder än tidigare. Tomaterna är få och sena och det är väl det enda som är normalt. Möjligen har jag vattnat dåligt för jag får allt svårare att röra mig för varje år. Undrar om mina solrosor kommer att slå ut. För säkerhets skull har jag några i plast sedan många år (nedan 2011). De börjar nu bli luggslitna.
Till köttbullar smakar lingonsylt gott; det är en norrländsk specialitet säger Eva som lärt sig mycket om Norrland i Uppsalas studentbostäder och studenters liv, speciellt genom sin verksamhet inom Gästrike-Hälsinge Nation. (Jo, det finns en Norrlands Nation också; Gästrikland är med nöd och näppe Norrland och sägs ”förena det fulaste av Norrland och Svealand). ”Squeezy”-förpackningen för sylten var händig och snillrikt gjord men jag fick ta till bågfilen för att kunna öppna och rengöra förpackningen för att sedan med gott samvete kunna ”slänga den i soporna” som man sa förr.
Bostongurkburken är ett minne från i höstas då jag med dåligt resultat försökte locka två barnbarn med egenkomponerade hamburgare och som jag nu vill göra slut på (bostongurkan alltså); inget får ju förfaras! Man får lägga en klick på ett avlägset ”hörn” av den runda tallriken.
Salladen är bladsallad (”salladsallad” som jag säger) med feta-ost, litet olivolja, avocado, valnötskärnor. Det sista ett nyligt tips från Eva. Varumärke ”Dr Oetker”, ja tyska doktorer se!
Här balkongfarmen som den såg ut häromdagen med en något yvig kryddväxt-kruka. Det gäller att få fart på gräslöken så att man får tillfälle att äta matjessill med nubbe. Men det går att dricka sprit utan mat om det kniper säjs det. Dill till kokpotatis ska vara gott säjs det också. Bönplantorna ser yviga ut men bönskidorna har tendenser att stanna upp i sin utveckling och sedan vissna. Spleen (svårmod)?
Sudden
