Det var ett tag sedan jag skrev något på bloggen. Jag har nämligen haft ett datorhaveri och sådant är omtumlande. Det innebär förluster och mycket jobb med att komma på fötter. Man får inte oroa vänner och bekanta genom att inte höra av sig och man måste klara av att betala räkningar m m.
Man kan ju också ta chansen att börja ägna sig åt något annat istället.
Just nu tänker jag elaka tankar om den nya datorn inte beter sig som den gamla när jag skriver och redigerar denna text. ”Helt obegripligt”. Sådana känslor får man ofta när man ska lära sig nyheter.
Nu håller jag på att komma igång tror jag. En sådan här gullig liten dator (som nedan) ville jag först ha, men den accepterade inte Internet utan vidare. Om det var knas i varan eller om jag inte begrep de annars mycket raka instruktionerna eller något annat, ja det kan man fråga sig. Återköp diskuterades men typen fanns inte i lager längre så det blev en 1700 kr dyrare dator av samma fabrikat, en stor svart låda man gärna ställer på golvet och av samma teknikgeneration som min gamla men med Windows 10. PC-datorer är hur som helst ganska billiga och är inga storsäljare längre.
Visst, jag saknar den lilla gulliga – svek jag den t o m?
Även den nya datorn vrenskades på samma sätt och det var en svår attack mot självförtroendet. Men så gick det. Puh.
Avsikten att förbättra Windows är nog god, fast Windows 8 blev aldrig populärt (jag blev smått vansinnig när jag först mötte detta system i Evas PC), och frågan är Windows 10 kommer att lyckas bättre. Man måste ändra sitt beteende och gamla hundar o s v.
Här håller jag glad och nöjd på att installera den första lilla ASUS 40B (vill jag minnas den hette):
Många hårda nötter återstår att knäcka. Även de vanliga nötterna var hårda denna jul. Njut av nötskalets utvecklade konstruktion! Det finns faktiskt en verklighetsbakgrund till Povel Ramels ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt”.
(Jag hoppas png-filer funkar för den käre läsaren. Jag har ännu inte fått fason på bild- och fotohanteringen i den nya datorn.)
Jag försökte också med borrmaskin men alla mina borrar var för slitna. Även la jag nöten i en plastpåse på balkongbetongen och drämde till med den största hammaren. Men icke!
Jag har lyckats rädda nästan alla gamla ”historiska dokument” över till den nya datorn, men där är de ju inte precis säkra heller. Vad jag förlorat är mina ”dokument-prestationer” och insamlade dokument under 2015 och särskilt fotona. Jag har visserligen kunnat plocka fram de flesta fotona från kameran och min Dropbox. Men formatreduktioner, beskärningar och motivbeskrivningar är ofta förlorade. Dateringen går att klura ut.
Man bör skaffa säkra backupper, min konsult talade sig i går varm för ”moln” och han visade demonstrativt den trasiga hårddisk han en gång köpt för arkiveringsändamål. Själv har jag använt DVD- och USB-minnen, men det är problem med dem också.
Kaffebryggaren i bakgrunden ger gott espressokaffe, men krånglar litet den också.
Här några gamla dokument, alla ur KSAK:s organ ”Flygrevyn” som jag hittade när jag gjorde en stickprovskoll om de kunde öppnas utan problem och de kunde de (men inte alla fast det ordnar sig med tiden hoppas jag). HTML-dokument har jag aldrig begripit mig på. Ett sparat sådant dokument verkade bara innehålla webbadresser, men de gav en hint om var jag kunde hitta texter. Här litet för den som är intresserade av ingenjörskarriärer. Här inom området radio, tidig IT, radar, stridsledning, STRIL, RGC, datalänk för Draken m fl, civil flygtrafikledning, Alfaskop m m.
Först Kungen som sig bör, från 1974. Jag gläds över att känna igen Bergfalke III:s huv. Men något solskyddande skulle man ha på huvudet:
Här Flygrevy-skribenter, tyvärr saknas årtal. Robert Löfberg var en gång en mycket flitig skribent, jag hoppas han är den Robert Löfberg som enligt Google gjort en fin karriär inom ett helt annat område. Ett par andra anleten kan vi med viss svårighet känna igen.
Så litet segelflygning av en legendarisk stockholmssegelflygare, Olle Berg, vars Libelles registrering SE-TGO tolkades som ”Tokige Gamle Olle”:
En sak jag lärde mig igår var att ta en skärmdump, en funktion jag ofta använder. Här ett exempel på en sådan:
Det är tur att det finns entusiaster. Jag är väl som de flesta, klarar inte av tillverkarens instruktioner.
Här är en kanske tydligare bild av vad en skärmdump är:
”ASUS – In search of incredible.” Låter lätt asiatiskt. Men googling visar att detta sätt att göra substantiv av adjektiv har blivit populärt i reklamvärlden.
Sudden
